Studiecirkel

En feministisk politik

I dag börjar en Studiecirkel om Feministiskt Initiativ här på bloggen, det här är del1!

I media de senaste dagarna har debatten bland annat handlat om ”Är SD fascistiska eller ej?”. Det finns artiklar och uttalanden både för och emot, du kan till exempel läsa HÄR, HÄR och HÄR.

Jag tänker inte driva en frågan här, men det kan vara intressant att veta vad en feministisk politik innebär. Jag har hämtat från Feministiskt Initiativs hemsida:

”Maktordningar samverkar

Det handlar om en dimension som problematiserar och utmanar könsmaktsordningen, heteronormativiteten och dess samverkan med andra maktordningar som tillsammans skapar könsordningens fundament. Målet för den feministiska politiken är ett samhällsbygge som skapar utrymme för alla människor att utveckla sin fulla potential, i ett jämlikt samspel med andra, oberoende av kön, könsidentitet, ålder, funktionsduglighet, sexualitet, trosuppfattning, hudfärg, etnicitet eller medborgarskap.

Antidiskriminering är inget särintresse – diskriminering sker överallt

För att uppnå vårt mål måste vi sätta antidiskriminering i fokus för det politiska arbetet. Den strukturella diskrimineringen genomsyrar varje del av samhället och kan därför inte ses som ett ”särintresse”. Normer och strukturer underordnar vissa grupper systematiskt, medan andra privilegieras. Könsordningen skapar strukturer som tilldelar kvinnor och män olika positioner både i det privata och i det offentliga rummet. Fokus på kvinnors villkor betyder inte att vi anser att alla kvinnor är lika eller att könsmaktsordningens mekanismer får samma konsekvenser för alla. Tvärtom bygger vår analys på insikten om att faktorer som etnicitet, klass, trosuppfattning, sexuell läggning, funktionalitet och ålder ger underordningen olika dimensioner. Det är ett faktum som måste problematiseras och hanteras politiskt.

Klassanalysen räcker inte!

Inom den traditionella partipolitiken är klass det grundläggande analysverktyget för att förstå samhällets strukturer. Klassbegreppet är alltför begränsat och förmår inte belysa de patriarkala, heteronormativa och rasistiska strukturerna som fördelar resurser och inflytande ojämlikt i Sverige och i världen. Därför blir det också självklart att en feministisk politik handlar om global rättvisa. Västvärldens kolonialism fortsätter prägla relationerna mellan världens olika länder och detta drabbar särskilt kvinnor. Av de personer i världen som lever i extrem fattigdom är 70 procent kvinnor. Den orättvisa fördelningen av resurser och att vi förstör vår miljö är problem som hänger ihop. Västvärlden står för 80 procent av de historiska växthusgasutsläppen. Vi behöver därför problematisera tillväxtdoktriner och tala om riktig klimatpolitik och fördelningspolitik istället för att fokusera på individuella lösningar.

En jämlik, jämställd och rättvis värld

Samarbete med folkrörelser över nationsgränser är nödvändigt för att skapa en jämlik, jämställd och rättvis värld. Utvecklingen kan vändas om vi omedelbart inför åtgärder för ett rättvist och hållbart samhälle. Genom att inte acceptera diskriminering och genom att utgå från ett tydligt feministiskt maktperspektiv, där resurser omfördelas så att de kommer alla lika mycket till del, vill Feministiskt initiativ tillföra en ny dimension till politiken. Detta kräver strukturella, omfattande och omedelbara förändringar.”

fimc3b6nster1.jpg

För att förstå den feministiska politiken är det några begrepp och verktyg som vi behöver förstå och kunna använda. Jag ska göra ett försök att definiera och beskriva några av dem. Skriv gärna i kommentarerna om du har andra beskrivningar och/eller andra begrepp du tycker bör gås igenom. Kommentera även om jag uttrycker mig felaktigt eller missat att få med viktiga aspekter, jag är både ledare och deltagare i studiecirkeln och vill lära mig mer.

Feminism: Feminism kommer i olika former och med olika förslag på bästa lösning, men grundläggande i de flesta former av feminism är att vi ser att kvinnor generellt sett är underordnade män och att vi vill att detta förhållande ska förändras. Att bara sträva efter jämställdhet, utan att se den här underordningen är alltså inte feminism.

Patriarkat/könsmaktsordning: En syn som innebär att kvinnors underordning beror på en djupt liggande samhällsstruktur som visar sig på många sätt, till exempel att män har högre lön, att kvinnan utför den största delen av hushållsarbetet och att det manliga är normen och det kvinnliga är undantaget. Män som grupp är överordnade kvinnor som grupp.

Rasism: Ordet handlar i dag inte om ”ras”. Det bara finns en enda mänsklig ras och det är människan. Forskning visar att mänskligt DNA inte skiljer sig åt, alla människor består av samma byggstenar. Rasism har därför börjat användas för den som ur ett maktperspektiv förminskar människor utifrån hudfärg, kultur, art eller härstamning, där till exempel religion kan ses som en del av kulturen.

Intersektionalitet: I och med att den feministiska politiken ser att det finns flera former av strukturellt förtryck i samhället, utöver det patriarkala, så behövs ett verktyg som synliggör detta. Intersektionalitet är en teori och ett analytiskt hjälpmedel för att studera hur olika former av diskriminerande maktordningar samverkar i ett samhälle. Det kan till exempel vara förtryckande strukturer som utgår från etnicitet, ålder, klass, sexuell läggning, könsidentitet, funktionsduglighet eller annat. Intersektionalitet handlar om att synliggöra strukturer men även att belysa de privilegier som följer med strukturerna, som till exempel ”vithet”, ”heterosexualitet” eller ”överklass”.

Intersektionalitet bör ses som en övergripande teori, då den är omöjlig att bevisa. Den kan dock fungera som hjälpmedel eller begrepp, som inte strävar efter att rangordna identitetskonstruktioner utan efter att synliggöra hur olika maktordningar är sammanflätade på olika nivåer, såsom det politiska, det representationella, eller det strukturella. Ett intersektionellt perspektiv ställer frågor om hur makt och ojämlikhet vävs in i uppfattningen om identitetskategorier som kön/genus, sexualitet, ålder, klass, funktionsduglighet och etnicitet. Genom att hävda att det finns flera maktordningar som är beroende av varandra öppnar ett intersektionellt perspektiv för att upplösa gränser mellan olika sociala kategorier för att rikta uppmärksamheten på hur de samverkar.

Normkritik: Även det här är ett verktyg för att studera strukturer i samhället som upprätthåller olika former av förtryck. Idén med normkritik är att fokusera på de som får privilegier av en norm, för att på så sätt synliggöra strukturerna och hitta vägar att förändra dem. Normkritik sker i flera steg.

  • Synliggöra normer. Det viktigaste för en normkritisk pedagogik är att synliggöra de normer som styr våra föreställningar och värderingar. Normer påverkar vår syn på människor och bidrar ofta till diskriminering, kränkningar och särbehandling. Men så klart kan det vara bra med normer ibland, som visar vägen till en moralisk grund som vi alla behöver. Det skulle inte fungera med ett normlöst samhälle.
  • Ifrågasätta normer. Steget efter att ha synliggjort normer är att ifrågasätta dem på grund av deras konsekvenser.
  • Synliggöra privilegier. Ofta är det lättare att vara medveten om när man är underordnad eller förtryckt på något sätt i samhället än att vara medveten om vilka privilegier man har. Det är lätt att se de strukturer som missunnar en. Men i samma stund som någon underordnas eller diskrimineras är det någon annan som vinner på det.
  • Granska egen position. Det är viktigt att syna och granska sig själv; när man själv blir privilegierad och får fördelar eller när man själv blir underordnad eller diskriminerad.

OK, håller ni med om min beskrivning av begreppen, eller vill ni lägga till/ta bort något? Är det något begrepp ni tycker saknas? Det här är del ett av en form av studiecirkel här på bloggen, en möjlighet för aoss alla att sätta oss in i Feministiskt Initiativs partiprogram och göra oss förberedda för att diskutera frågor och delta i debatter under den valkampanj vi snart går in i!

IMGP2996

Ut med rasisterna,
In med feministerna!

Studiecirkelledare: Ingrid Mårtensson, vice ordförande Feministiskt Initiativ Jämtland

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s