Studiecirkel

Utbildning

Dags för del 6 av den digitala studiecirkeln i feministiskt politik. Vi har kommit fram till kapitel D. Utbildning, som du hittar på sidan 15-20 i det politiska programmet, HÄR!

En feministisk politik handlar mycket om att säkerställa att skolan är en trygg och utvecklande miljö för alla, oavsett bakgrund:

”Både förskola och skola har en viktig funktion när det gäller att skapa villkor som garanterar alla människors lika värde och möjligheter att använda hela sin potential, oavsett kön, könsuttryck, hudfärg, etnicitet, funktionalitet, religiös tillhörighet, sexualitet och klassbakgrund. I dagens förskola och skola behandlas barn och ungdomar i många sammanhang utifrån stereotypa föreställningar om kvinnlighet respektive manlighet. Tjejer förväntas vara tysta men duktiga medan killar får vara stökiga och ta större plats. Att bryta mot dessa normer eller vägra inordna sig i kategorierna ”kille” eller ”tjej” leder ofta till kränkningar från såväl andra barn som från vuxen personal. Rasism i skolan och i nära anslutning bidrar också till otrygghet och begränsning av unga människors liv, det kan till exempel handla om generaliseringar och stereotyper, sämre behandling, kränkningar och våld. Även diskriminering mot personer med funktionsnedsättning, både socialt och i form av otillgänglighet, är ett problem i dagens skolor. Det är mönster som måste belysas och brytas, skolan behöver aktivt förebygga maktstrukturer och förhindra kränkningar.”

Det verktyg som föreslås är normkritisk pedagogik, som vi gick i genom i del 1 av studiecirkeln, HÄR.

”Normkritik handlar om att, istället för att prata om ”tolerans” gentemot utsatta grupper, förstå varför människor diskrimineras och få verktyg att bryta de strukturer som skapar maktobalans i samhället. Genom att se mekanismerna bakom diskriminering kan vi även se hur olika maktstrukturer samverkar och förstärker varandra. Genom att veta varför diskriminering sker istället för att bara konstatera den, har normkritisk pedagogik förutsättningar att hjälpa oss att förändra samhället i grunden.”

I en feministisk politik framhålls att arbetsmiljö är ett viktigt verktyg för skolorna, och att både den fysiska som den psykosociala behöver förbättras:

”För att kunna utveckla kunskap och förmågor måste såväl den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön vara stimulerande och trygg. Det innebär ökade satsningar på den fysiska miljön i grund och gymnasieskolor och att psykosociala aspekter, som trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling hamnar i fokus.”

I den feministiska politiken föreslås att varje skola ska ha en anställd kontaktperson där elever kan anmäla om de utsatts för trakasserier och/eller diskriminering, en person som inte är lärare, då det kan vara lärare som eleverna behöver anmäla.

I programmet beskrivs även varför förskola och skola inte är lämpliga områden att överlåta på organisationer som har ett vinstintresse.

Kapitlet är sedan uppdelat i olika områden av utbildning. Förskola och fritidshem, Grundskola, Gymnasium, Vuxenutbildning, Universitet/högskola och forskning och avslutas med Lärarutbildningen.

Inom alla områden föreslås åtgärder som ett obligatoriskt könsmakts-, funktionalitets-, hbtq- och antirasistiskt perspektiv, samt genomsyras av normkritisk pedagogik. Även klimatkunskap bör ingå i de olika delarna. För Lärarutbildningen gäller då på liknande sätt att dessa delar blir viktiga inslag i utbildningen och att lärare får kontinuerlig fortbildning i dessa ämnen och i normkritisk pedagogik. Utöver det föreslås till exempel under de olika skolstadierna olika förslag som gratis kollektivtrafik för alla som studerar, oavsett nivå och oavsett avstånd mellan hem och skola, att alla elever ska få det stöd de behöver, att vegetariska alternativ ska finnas på matsedeln i skolmatsalar och att vinstförbud införs.

Om du tänker på de skolsteg du själv genomgått, hur ser du på den här politiken? Skulle den skola som beskrivs här förändrat din syn på din skola och dina möjligheter? På vilket sätt? Hur tror du det här förändrar elever/studenters möjligheter? Vad ser du att Jämtland skulle behöva mest av det här? Minst?

Studiecirkelledare
Ingrid Mårtensson

IMGP6530rev

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s