Studiecirkel

Kvinnofrid, mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, del 1

Mitt i sommaren är det dags för träff i den virtuella studiecirkeln, träff 10. Det är dags att titta på kapitel G i partiprogrammet, som du hittar HÄR. Kom ihåg att gärna läsa själv eftersom jag gör mitt egna urval här, om du hittar annat som du tycker är intressant i kapitlet får du gärna ta upp det till diskussion!

”För Sverige, som inte har haft krig inom landets gränser på århundraden, är mäns våld i nära relationer det reella säkerhetsproblemet. Mäns våld mot kvinnor är även ett grundläggande demokratiproblem. Kvinnors rädsla för våldtäkt begränsar rörelsefriheten i det offentliga rummet. Hat och sexualiserade hot mot kvinnor som tar plats i offentligheten, inte minst mot feministiska skribenter och politiker, syftar att tysta, underordna och marginalisera. Feministiskt initiativ ser allt detta våld som varken naturligt eller ofrånkomligt utan ansluter sig till den globala rörelse som arbetar för ett upphörande av våldet.”

”Maskulinitet, det vill säga vad vi förknippar med män och manlighet, är historiskt föränderligt och styrs inte av biologiska förutsättningar, utan av tolkningar och förväntningar – kulturella normer och strukturella villkor. Genom västerländska historien har män och maskulinitet fått representera det mänskliga, medan kvinnor och det vi betraktat som feminint i bästa fall setts som ett komplement till, men ofta underordnats ”det manliga”. Rasifiering och social exkludering är centralt i de processer som ger vissa maskuliniteter högre status än andra.”

Feministiskt initiativ ska bland annat verka för att det våldspreventiva arbetet utvecklas i Sverige och att fokus riktas mot kopplingen mellan maskulinitet och våld samt med tydliga intersektionella perspektiv och för att polis och rättsväsende ges fortbildning i kvinnofrid och våld i nära relationer utifrån intersektionella perspektiv. 

Hur tänker du i frågan om trygghet och säkerhet? Är det manliga våldet vårt största säkerhetsproblem? Har du några exempel? Hur ser du att det kan bekämpas? Vad behövs göras i Jämtland för att skapa trygghet?

”Kvinnojourerna har som opinionsbildare spelat en avgörande roll i kampen för att få våld i nära relationer etablerat som ett samhällsproblem som det krävs gemensamma krafter för att möta, och räddat många enskildas liv. Inte minst har de jourer som har beredskap och kompetens att skydda kvinnor utsatta för våld i namn av heder en avgörande roll för brottsoffren. Dessa kvinnor utsätts för ett kollektivt hot, kan ha svårare att få stöd av myndigheter, samtidigt utsättas för rasism och ha få alternativa möjligheter till skydd. Att kvinnojourerna inte är myndigheter och att personal och ideella inte har anmälningsplikt är en viktig förutsättning för etablerandet av förtroendefulla relationer med de stödsökande, och därmed för kvaliteten. Stödet behöver dock bli mer långsiktigt, då många efter den akuta fasen återvänder till en våldsam relation eller till sin familj. Socialtjänstens stöd behöver på flera sätt bli mer utvecklat, långsiktigt och heltäckande. Trycket på kvinnojourerna har ökat dramatiskt de senaste åren. Mer än hälften av alla kvinnor som söker skydd nekas på grund av platsbrist.”

Här ska Feministiskt initiativ till exempel verka för att alla kvinnojourer, tjejjourer, killjourer och ungdomsjourer som uppfyller socialstyrelsens kvalitetskriterier garanteras statligt ekonomiskt stöd till basverksamhet, hyra och andra löpande kostnader samt lön för minst 2-3 heltidsanställda (beroende på omfattning av verksamhet). Fi ska även verka för att personal och alla ideellt verksamma vid jourerna har tillgång till handledning av professionella med adekvat högskoleutbildning och Fi ska verka för att socionomutbildningen ska lägga större tonvikt på kunskap om kvinnofrid, våld i nära relationer, inklusive samkönade sådana, våld i hederns namn samt om bemötande, skydd och stöd till våldsutsatta. Att fortbildning ges till de socionomer och andra som arbetar inom området, men har bristande kunskap. Dessutom ska Fi verka för att kommuner tvingas erbjuda tillgång till skyddade boenden i hemkommunen eller annan kommun. Denna skyldighet är redan lagstadgad, men uppfylls inte, varför sanktioner bör övervägas.

Känner du till någon/några kvinnojourer i Jämtland? Hur ser deras verksamheter ut? Vilka möjligheter har de att hjälpa våldsutsatta kvinnor i länet och hur finansieras de? Kan alla kommuner i Jämtland erbjuda skyddad boende?

”Homosexuella som inte är öppna med sin sexualitet kan särskilt dra sig för att berätta, och ha svårare att bli trodda. Äldre kvinnor är oftare ekonomiskt beroende av sina partners, och har vuxit upp i en tid präglad av starkare normer kring äktenskap och kvinnlig underordning. Hbtq-ungdomar som utsätts för våld i hederns namn är en grupp som nästan är helt osynliggjord, och som samhälleliga institutioner ännu saknar kompetens att skydda.”

”Kvinnor och barn utan medborgarskap i Sverige befinner sig i en utsatt situation utsätts för förtryck och våld i stor omfattning då förövare ofta utnyttjar det faktum att de inte kan söka hjälp från myndigheter i fruktan för utvisning. Mänskliga rättigheter och frihet från våld och förtryck måste alltid vara utgångspunkten i politiken.”

”Tvåårsregeln innebär att de som har kommit till Sverige på grund av anknytning, som äktenskap, inte får fortsatt uppehållstillstånd om en skilsmässa genomförs inom två år. Vissa män konsumerar på detta sätt ett antal kvinnor, utan att samhället reagerar. Kvinnans möjligheter att stanna i Sverige eller att få stöd är begränsade, då samhället skapat ett beroendeförhållande gentemot den svenska parten. Fenomenet är ett uttryck för hur rasism och sexism inte sällan samspelar och förstärker varandra. Regeln ger uttryck för en människosyn där svenska medborgare ges rätt att utnyttja utländska medborgare, genom att de blir ett bihang till den svenska parten, det drabbar oftast kvinnor.”

”Personer med fysiska, psykiska och kognitiva funktionsnedsättningar, psykisk sjukdom och/eller missbruk är överrepresenterade bland våldsutsatta. Av flera anledningar har dessa grupper dessutom än svårare att få stöd. Många har negativa erfarenheter av kontakt med myndigheter och professionella och drar sig för att berätta om övergrepp och annat våld. Väljer de att berätta kan de ha svårare att kommunicera och att bli bemötta på rätt sätt.”

De här grupperna är särskilt utsatta när det gäller mäns våld mot kvinnor och här ska Feministiskt initiativ bland annat verka för ett ökat statligt och kommunalt ansvarstagande för att förebygga våld, liksom för behandling av förövare och stöd till utsatta med alla former av problematik och livsvillkor.  Fi ska även verka för att tvåårsregeln i utlänningslagen tas bort, då den strider mot kvinnors mänskliga rättigheter. Dessutom ska Fi ska verka för att kvinnofridslagen ska ha ett företräde framför utlänningslagen. Papperslösa kvinnor som utsätts för hot, misshandel, utpressning, trakasserier eller sexuella övergrepp ska fredas och garanteras skydd i samband med brott. 

Håller du med om att dessa grupper är särskilt utsatta? Ser det likadant ut i Jämtland, eller har vi andra eller ytterligare grupper som är extra utsatta? Till exempel kan det vara svårare att få stöd och hjälp för den som bor i glesbygd, även om den inte hör till någon av ovanstående grupper? Hur behöver vi arbeta i Jämtland för att förebygga våld och skydda särskilt utsatta grupper?

Som vanligt, diskutera med någon i din närhet, med kommentarer här på bloggen eller i vår grupp på facebook, HÄR! Jag återkommer med del 2 och 3 i kapitlet under sommaren. I höst kan du återigen gå vår IRL studiecirkel, håll ögonen öppna för inbjudan!

Ingrid Mårtensson
Studiecirkelledare

IMGP4607rev

 

6 tankar om “Kvinnofrid, mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, del 1

    • Så kul att du vill vara med i studiecirkeln!

      När det gäller mäns utsatthet för våld kan du läsa här http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/amnen/Vald_i_nara_relationer/Mans_utsatthet/ ”Både svensk och internationell forskning visar att grovt och upprepat våld i heterosexuella parrelationer i de flesta fall handlar om mäns våld mot kvinnor. Samtidigt visar undersökningar att även hetero- och homosexuella män utsätts för våld av sina partner och andra familjemedlemmar.

      Det finns studier som rapporterar lika stor utsatthet för relationsvåld för både män och kvinnor. Forskningen visar dock att det rör sig om olika typer av våld.”

      ”Studien Våld och hälsa – En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa från 2014 visar att 14 procent av kvinnorna och fem procent av männen någon gång efter 18 års ålder hade blivit utsatta för fysiskt våld eller hot om fysiskt våld i en pågående eller avslutad parrelation. 20 procent av kvinnorna och åtta procent av männen uppgav att de utsatts för upprepat och systematiskt psykiskt våld av en aktuell eller tidigare partner. Studien visar också att cirka sju procent av kvinnorna och en procent av männen blivit utsatta för sexuellt våld av en aktuell eller tidigare partner någon gång efter 18 års ålder.”

      Våld är inte är OK åt något håll, men det våld som i störst utsträckning är ett samhällsproblem är mäns våld – mot män, kvinnor och barn. Därför fokuserar vi främst på det, och ett sätt att göra det, som även innefattar män som utsätts, är att arbeta intersektionellt och med de mänskliga rättigheterna i fokus!

      Tack för att du vill vara med och diskutera!

      Ingrid Mårtensson, Studiecirkelledare

      Gilla

  1. Våld i nära relationer förkommer också där kvinnor är förövare och män offer.
    Att inte ta med det i er ”studiecirkel” visar på feminismens blindhet för att
    även kvinnor kan utöva våld. Där inkluderar jag lesbiska relationer.

    Gilla

    • Så kul att du vill vara med i studiecirkeln!

      Jag har bara tagit med ett eget urval ur partiprogrammet, så läs gärna resten av texten på egen hand. Bland annat står det så här: ”Av det totala våldet i Sverige och världen är män till mer än nittio procent förövare, men medan män dessutom oftare utsätts för våld i offentliga miljöer, utgörs grövre våld i nära relationer till allra största delen av mäns våld mot kvinnor och barn. Kvinnors våld mot män förekommer, men är ytterst sällan grovt fysiskt våld. Den viktigaste övergripande förklaringen är strukturell snedfördelning av makt och resurser i huvudsak kopplad till kön.”

      När det gäller mäns utsatthet för våld kan du läsa här http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/amnen/Vald_i_nara_relationer/Mans_utsatthet/ ”Både svensk och internationell forskning visar att grovt och upprepat våld i heterosexuella parrelationer i de flesta fall handlar om mäns våld mot kvinnor. Samtidigt visar undersökningar att även hetero- och homosexuella män utsätts för våld av sina partner och andra familjemedlemmar.

      Det finns studier som rapporterar lika stor utsatthet för relationsvåld för både män och kvinnor. Forskningen visar dock att det rör sig om olika typer av våld.”

      Vi anser att våld inte är OK åt något håll, men det våld som i störst utsträckning är ett samhällsproblem är mäns våld – mot män, kvinnor och barn. Därför fokuserar vi främst på det, och ett sätt att göra det, som även innefattar det som du skriver ocan, är att arbeta intersektionellt och med de mänskliga rättigheterna i fokus!

      Tack för att du vill vara med och diskutera!

      Ingrid Mårtensson, Studiecirkelledare

      Gilla

      • Jag tycker att alla oavsett kön skall erbjudas samma stöd.
        Om jag arbetar på en akutavdelning på Sjukhus så kan vi
        ju inte bara tex ge vård till män för att dom är fler än kvinnor
        när det gäller trafikolyckor. Och sen strunta i kvinnorna.

        Jag tror inte F! är ute efter jämställdhet utan istället matriarkat.

        Gilla

        • Ur Feministiskt initiativs partiprogram: ”Feministiskt initiativ har en vision om ett samhälle där alla kan färdas väl genom livet. Det kräver att samhället i alla avseenden beaktar de mänskliga rättigheterna och tryggar rätten till hälsa, arbete, bostad, utbildning, social omsorg och trygghet. Politiken ska användas för att säkra människors lika möjligheter och utfall oavsett kön, hudfärg, etnicitet, klasstillhörighet, sexualitet, funktionsförmåga eller könsidentitet.” Problemet i dag är att det inte är så här, men vår strävan är att ALLA ska ha samma möjligheter, vi är alltså inte intresserade av att skapa ett matriarkat.

          Hälsningar
          Ingrid Mårtensson
          Studiecirkelledare

          Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s