Aktuellt / Information

Det kom en kommentar…

… från Krister på inlägget om nytt inom utbildning i partiprogrammet, HÄR.

En lång kommentar med många intressanta frågeställningar, så den förtjänar sitt helt egna blogginlägg. Så här skriver Krister:

”Att det är betydligt fler kvinnor än män i högre utbildning är inget som Fi bryr sig om… Kvinnor i majoritet är kanske inte ett jämställdshetsproblem?
Fi har ju många interna problem med sin ideologi:
Det finns en rad märkligheter kring Fi:s agerande som jag ser det.
1. Det finns tyvärr en likhet mellan Fi och Sd i argumentation och retorik. Fi ser män som ett kollektiv vad gäller ansvar och deras absoluta motsats ser invandrare som problemet. Fi gör bägge misstaget att generalisera. För Fi är det inget problem när det gäller män men samtidigt motsätter dom att Sd gör detsamma om invandrare…
2. Fi har en styrelse som är politikens minst jämställda. Hur kan det komma sig att ett parti så präglat av jämställdhet hamnar där? Jag har pratat meden del Fi:are och jag får samma svar som Gudrun S själv får när hon kräver ett mer jämställt näringsliv. Att det är en styrelse utnämnd för sin kompetens och att det inte finns tillräckligt kunniga kvinnor/män. Det Fi inte accepterar som svar för andra använder dom själva.
3. Fi säger att Gudrun S är ute i landet och ägnar dig åt folkbildning.
Är det en absoluta sanningen Fi står för? Jag ser ingen öppen debatt inom feminismen. Kan Fi ge några exempel på detta så vore jag tacksam. Det hela verkar väldigt dogmatiskt.
4. Vad ”erbjuder” Fi oss män? Jag har inte hittat ett enda politiskt förslag riktat för oss. Istället ger Fi en bild av att männen är en generell motståndare. Mannen skall omformas och patriarkatet skall stoppas. Matriarkatet kanske skall ersättas men då ta över en del av dess
negativa delar som görs om till nåt positivt? För när kvinnor är i majoritet kan det plötsligt inte ifrågasättas. En grupp män är ojämställt medan en grupp kvinnor inte är det. Vi kan ta högre utbildning som ex. Varför engagerar Fi sig inte i frågan varför betydligt fler
kvinnor än män går på högskola och universitet? Därför att Fi inte ser det som ett jämställdhetsproblem. Bara kvinnor kan vara utsatta för det. Tala om det så alla förstår.
5. Att kulturskillnader existerar begriper väl alla som rest utomlands, även förhållandet män-kvinnor. Men Fi har svaret ”kön” på alla problem. Mannen alltså. Resten viftas bort. Om min svenska kvinnosyn är samma som den Argentina, Nepal eller på Mauritius så blir säkert forskare i sociologi förvånade. https://sv.wikipedia.org/wiki/Sociologi

Jag vill börja med att säga att om en vill lära sig om ett partis politik är det alltid bättre att läsa partiprogrammet än att läsa debattartiklar där den som skriver har sin egen agenda. När du läst partiprogram får du ut mer av debattartiklar och kan förhålla dig för eller emot på ett mer nyanserat sätt. HÄR finns partiprogrammet, och det är därifrån jag kommer att hämta mycket av mina svar. Jag har delat upp Kristers kommentar i underrubriker för att spalta upp svaret.

”Att det är betydligt fler kvinnor än män i högre utbildning är inget som Fi bryr sig om… Kvinnor i majoritet är kanske inte ett jämställdshetsproblem?”

Trots att fler kvinnor än män studerar på högre utbildningar så får män fortfarande högre lön. Utbildning lönar sig inte lika mycket för kvinnor som män. Med samma utbildning får männen högre lön inom samma yrke och mellan yrken kan högutbildade kvinnor tjäna mindre än män med lägre utbildning inom andra yrken. Dessutom förändras könsuppdelningen markant om vi ser på vilka som efter studierna fortsätter att forska och vilka som får akademiska tjänster, som professor till exempel. Det vore självklart bra att även fler män går högre utbildningar och då gärna inom de utbildningar som kvinnor är övervägande, som hälso- och sjukvård och pedagogik och lärarutbildning. Fler män inom ett yrke leder nämligen till generellt högre löner, även om det bara till del kommer kvinnorna till del.

”Fi ser män som ett kollektiv vad gäller ansvar”

Nej, det gör vi inte. Däremot ser vi att det finns ett antal strukturer i samhälle som hindrar individer att leva sina liv på samma villkor som andra. Det gäller både kvinnor och män. Patriarkala, heteronormativa och rasistiska strukturer är exempel på förtryck som påverkar oss alla, oavsett kön, och det är inte OK. Vi har alla ett ansvar att förändra samhället så att de här strukturerna försvinner. Där ser vi att män har en viktig del av ansvaret, som att protestera mot till exempel sexism bland vänner, bekanta och kollegor.

”Fi har en styrelse som är politikens minst jämställda. Hur kan det komma sig att ett parti så präglat av jämställdhet hamnar där?”

Det finns två orsaker. För det första är det skillnad på en ideell organisation och ett företag. I ett företag är det chefer och ledning som rekryterar och anställer personal och där finns ofta en stark homosocialitet. Homosocialitet betyder att män prioriterar sina relationer till andra män före relationerna till kvinnor. De beundrar och respekterar varandra och föredrar varandras sällskap. En annan mans prestation imponerar vanligtvis mer på en man än en kvinnas. Precis som en mans beröm och bekräftelse på den egna kraftansträngningen också den är mer värd än en kvinnas. Detta manliga kamratskap är en bärande del i återskapandet av manssamhället.

I företag med stark homosocialitet bedöms alltså manliga sökande till tjänsterna av andra män och får en fördel över kvinnliga sökande enbart i kraft av sitt kön. I och med att män anställer män till olika ledande positioner blir det här oerhört svårt att bryta. I en ideell organisation som Fi däremot är det medlemmarna som väljer styrelse. Alla medlemmar kan nominera sig själv eller andra till styrelsen och styrelsen väljs därefter demokratiskt. Vår styrelse är alltså en följd av medlemmarnas val, inte av en klick i ledningen som tillsatt andra personer de känner sig bekväma med.

För det andra behöver ett företags ledning eller en ideell organisation granskas utifrån hela organisationen för att gå att bedöma om den är jämställd eller inte. I ett företag där de anställda är hälften kvinnor och hälften män bör även ledningen se ut sådan. I ett företag med 60% kvinnor anställda men där ledningen enbart har 10% kvinnor blir det oerhört svårt för en kvinna att göra karriär, medan det är mycket lättare för en man. Om företag vill bli jämställda bör de alltså sträva efter att rekrytera kvinnor och män i samma omfattning till ALLA tjänster, inte bara till styrelse och ledning.

Inom Fi har vi inte statistik över hur många av våra medlemmar som är män och hur många som är kvinnor, men en inte allt för vågad gissning är att övervägande delen av medlemmarna är kvinnor. Om vi då skulle ha en styrelse som bestod av hälften män och hälften kvinnor så är den inte representativ för medlemmarna. I en ideell organisation kan vi inte heller rekrytera medlemmar utifrån kön utan det är medlemmarna som väljer att gå med när de förstår hur vår politik kan göra deras liv bättre. Självklart hoppas vi att fler män ska förstå fördelarna med Fi och därmed bli medlemmar, och då kommer även styrelsens sammansättning att förändras.

När vi kommer in i riksdagen behöver vi dessutom motverka att det i dag är överskott på män där, så då är det bra om vi är något mer kvinnor än män som kommer in.

”Fi säger att Gudrun S är ute i landet och ägnar dig åt folkbildning. Är det en absoluta sanningen Fi står för?”

Ett filosofiskt svar på den här frågan är om det någonsin kan finnas en absolut sanning? Det finns vetenskap, forskning och teorier, men världen och livet är för komplext för att kunna säga att det finns en enda universell sanning eller ett enda rätt svar. Gudrun utgår från den fakta som finns, till exempel statistik från SCB (som den HÄR) och diskuterar sedan utifrån olika vetenskapliga teorier om vad det beror på och vad som kan göras. Det är faktabaserat och med vetenskaplig grund, men den absoluta sanningen finns nog bara inom religioner.

”Vad ”erbjuder” Fi oss män? Jag har inte hittat ett enda politiskt förslag riktat för oss.”

Jag kan se mycket i politiken som är till nytta för män. Många män far illa av patriarkatet, då det även för män kan vara svårt att passa in i en allt för snäv könsroll. Målet för den feministiska politiken är ett samhällsbygge som skapar utrymme för alla människor att utveckla sin fulla potential, i ett jämlikt samspel med andra, oberoende av kön, sexuell läggning, föreställningar om ras/etnicitet, funktionalitet, klass, religion eller trosuppfattning, könsuttryck, könsidentitet, ålder eller medborgarskap. Allt det här påverkar även mäns situation, inte alla män passar in i samhällets krav på hur en ska vara för att vara en ”lyckad” människa. 

Med ett feministiskt förhållningssätt är välfärd inte ett skyddsnät, utan ett verktyg för att bygga ett jämställt och demokratiskt samhälle fritt från diskriminering, våld och exploatering av miljö och människor. Välfärdstanken är själva kittet som håller samman och skapar ekonomisk och demokratisk självständighet i vardagen. För att nå dit krävs en ny helhetssyn på politik, att vi beaktar alla faktorer som skapar våra liv och att samarbete sätts före konkurrens och dominans.

”Att kulturskillnader existerar begriper väl alla som rest utomlands, även förhållandet män-kvinnor. Men Fi har svaret ”kön” på alla problem.”

Krister länkar till en wikipediaartikel om sociologi och där går det bland annat att läsa:

Sociologi är en vetenskaplig disciplin som studerar samhällen och social handling i vid bemärkelse. Speciell vikt lägger sociologin vid att försöka förklara och förstå människors handlingar och sociala identiteter; grupprelationer och -processer; social skiktning och sociala systemprocesser, samt vilka kulturella strukturer och processer som präglar moderna samhällen.”

Självklart finns det skillnader mellan länder, men i nästan alla grupperingar i världen finns patriarkala strukturer. Sen kan de ta sig olika uttryck och jämställdheten har kommit olika långt. I Sverige, som gärna vill se sig som ett av världens mest jämställda länder, finns till exempel en utpräglad våldtäktskultur, som även återfinns i många andra delar av världen. Det är den som förminskar sexuella trakasserier till att det är något först flickor och sedan kvinnor får lära sig att leva med, det är den som gör att offer skuldbeläggs vid våldtäkter, det är den som gör att bara ett fåtal våldtäktsrättegångar leder till fällande domar. Det finns ingen anledning att vi ska använda kultur för att på något sätt slå oss för bröstet och tro att kvinnor i Sverige inte utsätts för sexuella angrepp, det tar sig bara olika uttryck.

Jag gissar att Krister menar de debatter som uppstått efter händelserna vid nyår i Köln, och där det sen dykt upp rapporter från andra städer i världen med liknande skeenden. Först handlade debatten om att medier/polisen tystade ner händelserna för att inte spela rasistiska organisationer i händerna. Därefter övergick debatten till att handla om kulturella skillnader och ett ”vi” och ”dem”. Symptomatiskt för en våldtäktskultur som den vi lever i är att det aldrig egentligen handlade om de kvinnor som utsattes. De enda gången de nämndes i debatten var när det kom rekommendationer om hur de borde betett sig för att inte bli utsatta, det vill säga ansvaret lades på kvinnorna, inte på de som attackerade dem.

I alla de frågor som Krister ställer skulle det gå att svara mycket mer och utförligare, men ställ gärna fler frågor! Läs gärna partiprogrammet, gå vår studiecirkel eller kom och fika med oss så får du veta mer!

Ingrid Mårtensson
Ledamot styrelsen Fi Jämtland

IMGP5374

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s