Aktuellt / Debattinlägg

Raser och rasifiering

Idag fortsätter vi att reda ut begrepp, det är Solidaritetsvecka för kampen mot rasism och rasdiskriminering, vi är en del av den kampen.

Raser är ett omdiskuterat begrepp, i ett tidigare inlägg skrev jag:

”Ordet ras är inte en korrekt beskrivning av det som sker, eftersom alla människor är så biologiskt lika varandra att det inte går att tala om olika raser. Det finns ändå fortfarande föreställningar om olika ”raser”, trots att de inte existerar.”

Människan har en bred genetisk variation, enligt forskare, men variationen är inte alls särskild stor mellan olika grupper av människor. Inom en avgränsad grupp, från samma område, kan generna variera upp till 85 %. Om forskarna istället jämför variationen mellan olika grupper av människor, där grupperna kommer från olika delar av världen, och från olika så kallade raser, så är variationen av gener mellan grupperna enbart 15%. Det innebär att skillnaden inom en grupp är betydligt större än skillnaden mellan grupper.

”Det entydiga resultatet av modern genforskning är att människosläktet är extremt homogent ur genetisk synpunkt trots att så stora utseendemässiga skillnader existerar. Resultaten talar i stället för att människan gradvis koloniserat jordklotet och inga belägg finns för att grupper av människor haft möjlighet att utvecklas till en ras.”(läs mer HÄR)

Så, vad är det som händer när rasism sker? Hur kan det ske rasdiskriminering om det inte finns några raser?

Allt sker i våra egna huvuden, när vi rasifierar andra. Människors föreställningar, fördomar och myter om ras präglar allt från synen på människor till synen på samhället i stort. Rasifierad är en term som beskriver personer som, på grund av sitt utseende, blir tillskrivna en viss rastillhörighet och egenskaper som förknippas med den. Du kan även bli rasifierad när andra får höra ditt namn eller får veta din religion. Uttrycket beskriver en process, att bli tillskriven någonting, enbart på grund av ditt utseende, namn eller religion.

Den som blir rasifierad utsätts alltså för diskriminering utifrån att andra uppfattar den som mindre värd, trots att det som är grunden till det antagandet, raser, alltså inte existerar. Hur galet är inte det?

Ingrid Mårtensson
Ledamot styrelsen Fi Jämtland

IMGP6202

 

 

Annonser

3 tankar om “Raser och rasifiering

  1. ”Människan har en bred genetisk variation, enligt forskare, men variationen är inte alls särskild stor mellan olika grupper av människor. Inom en avgränsad grupp, från samma område, kan generna variera upp till 85 %. Om forskarna istället jämför variationen mellan olika grupper av människor, där grupperna kommer från olika delar av världen, och från olika så kallade raser, så är variationen av gener mellan grupperna enbart 15%.”

    Det där påståendet stämmer inte och du har helt och hållet tolkat Lewontins arbete felaktigt. Han menar att skillnaden mellan en ingrupp uppgår till 85 procent av skillnaden mellan en individ från ingruppen och en individ från utgruppen. Det är alltså större skillnad mellan exempelvis en asiat och en europé än mellan en asiat och en asiat:

    ”Existensen av människoraser i biologiskt avseende ifrågasattes första gången av genetikern Richard Lewontin år 1972.[3][4] Lewontin kom i sin undersökning fram till att den genetiska variationen mellan två slumpvist valda människor inom en lokal population människor i typfallet uppgår till drygt 85 procent av den genetiska variationen mellan två individer från vitt skilda mänskliga populationer. När Lewontin samlade ihop de lokala populationerna i sju kluster, med exempelvis afrikaner i ett kluster och östasiatiska folk i ett annat kluster så kom Lewontin fram till att den genetiska variationen mellan individer inom klustren uppgick till över 93 procent av den totala genetiska variationen inom arten, medan drygt 6 procent bestod av skillnader mellan de olika klustren.”

    Sen kan man fråga sig vilken teknik man hade på 70-talet för att granska människors genetik.

    Det finns en stor praktisk skillnad mellan de olika folkgrupperna på jorden, bland annat är skillnaden i IQ stor mellan exempelvis asiater och nordafrikaner. Detta går inte bortse ifrån och vågar man inte prata om rasliga skillnader på grund av att man är rädd för att spä på så kallad rasism ska man ta och se sig i spegeln och fråga sig ifall man verkligen ska var politiker. Politik måste grunda sig på verkligheten för att man ska kunna ta korrekta beslut.

    Jag kan verkligen rekommendera den norska dokumentären Rase som sändes på statliga NRK. Den reder ut en del begrepp och bearbetar ämnet från olika håll och politiska ståndpunkter.

    //Robert Berg

    Gilla

    • Hej Robert, kul att du kommenterar.

      Jag håller, som du förstår, inte alls med dig.

      Jag är inte den som tolkat Lewontin, den tolkningen överlåter jag åt mer kunniga, i det här fallet Ulf Pettersson, Professor i medicinsk genetik. De 85 och 15% jag hänvisar till i texten ska ses i skenet av att människan som art har mycket liten genetisk variation inom arten:

      ”Om DNA-texterna hos två obesläktade människors jämförs finner man att de är
      99,9 procent identiska oberoende av varifrån personerna kommer. Detta innebär att
      i genomsnitt var tusende bokstav i DNA-texterna skiljer sig åt. Trots att vi ser så olika
      ut beroende på härkomst är vi sålunda väldigt lika varandra ur genetisk synpunkt.
      Människan är unik bland sina närmaste nu levande släktingar med avseende på
      sin mycket begränsade genetiska variation. Som jämförelse kan nämnas att man kan
      hitta lika mycket genetisk variation inom en flock schimpanser som det finns bland
      jordens i dag 6 miljarder människor.”

      Oavsett hur Lewontin tolkas och vilka metoder han använde så visar både hans och efterföljande resultat att det inte finns underarter av arten människa:

      ”Under de senaste åren har genforskningen gjort ytterligare språng. Ny teknologi
      har gjort det möjligt att avläsa den mänskliga DNA-texten mycket snabbare och
      billigare. Inom loppet av timmar kan flera miljoner variabla punkter i en människas
      DNA undersökas, vilket möjliggjort omfattande jämförelser av DNA från människor
      med olika geografiskt ursprung. Resultaten har väsentligen bekräftat Lewontins
      observationer, trots att dessa var baserade på jämförelser av ett litet antal DNA-
      punkter hos ett litet antal individer. Av den sammantagna genetiska variationen
      finner man c:a 85 procent hos samtliga befolkningsgrupper oberoende av geografiskt
      ursprung. Intressant är också att den stora majoriteten av människans alla genetiska
      skillnader är gamla och fanns redan hos den grupp av H. sapiens som lämnade Afrika för 50.000 år sedan. Man har inte hittat några ”rasspecifika” gener eller genvarianter.”

      Det här är från 2009, så det är inte 70-talets resultat jag hänvisar till. http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:uu-107316?tab2=abs&language=en

      Att tala om IQ är ytterst ovetenskapligt, då IQ-tester visat sig mäta bara en viss sorts av kunskap, den sorts kunskap som den som skapat testet anser viktig:

      ”Den tid då IQ ansågs vara ett oberoende mått på intelligens är mer eller mindre förbi. Frågan om vad intelligens egentligen är, och hur man i så fall ska kunna mäta det, är så komplex att svaret tycks hamna allt längre bort ju mer vi forskar i saken.”
      ”Därför ska man vara noga med att inte blanda ihop IQ med intelligens, påpekar många forskare. Vissa kritiker menar att IQ-tester inte alls mäter intelligens utan snarare en speciell skicklighet som är fastställd av dem som utvecklar dessa tester. IQ är bara ett mått på en persons förmåga att använda en viss del av sin intelligens för att lösa vissa slags logiska problem.”
      http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/kan-man-mata-intelligens

      För att återgå till Ulf Pettersson, Professor i medicinsk genetik, så har han även uttalat sig om IQ och ras:

      ”Problemet med frågan om ras och IQ är att den rymmer två illa definierade begrepp. Intelligenskvoten är det man mäter med intelligenstester och dessa kan aldrig göras helt oberoende av en persons kulturella bakgrund och utbildning. När det gäller det laddade begreppet ras visar sentida DNA-forskning att människosläktet är exceptionellt homogent och att man svårligen kan indela oss i distinkta grupper som sammanfaller med de klassiska raserna. ”
      https://forskningochmedicin.vr.se/knappar/tidigarenummer/innehallnr12009/kronikagenetikensforbjudnafraga.4.ead945b11f699b5085800018022.html

      Jag håller med dig om en av de saker du skriver; ”Politik måste grunda sig på verkligheten för att man ska kunna ta korrekta beslut.” Genom att lyssna på forskare och vetenskapsmän kan vi lämna diskussionen om ras bakom oss. Det finns bara en ras; Människa. IQ är ett trubbigt verktyg, som bara mäter vissa delar av det vi kallar intelligens och bara ur ett snävt perspektiv, alltså inte användbart för att dra slutsatser från.

      Ingrid Mårtensson

      Gilla

  2. Pingback: Verksamhetsberättelse 2016/2017 | Feministiskt Initiativ Jämtland

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s