Aktuellt

Internationella dagen till minne av offren för slaveri och den transatlantiska slavhandeln.

Solidaritetsveckan för kampen mot rasism och rasdiskriminering forrtsätter och i dag är det dessutom den internationella dagen till minne av offren för slaveri och den transatlantiska slavhandeln.

Därför är just i dag en dag att minnas Sveriges del i den transatlantiska slavhandeln under 1600-1800-talet.

”Under 350 år skeppades miljontals afrikanska barn, kvinnor och män över Atlanten för att bli slavar i Amerika och Västindien. Britterna dominerade slavhandeln men även Sverige var inblandat. 

Den 12 maj 1646 inleddes den första svenska slavhandelsexpeditionen till Afrika, på initiativ av den ledande affärsmannen Louis de Geer. Nu skulle man lägga grunden för en ny svensk handelsverksamhet – att köpa och sälja förslavade afrikaner.

Skeppets kapten, Arendt Gabbesson, seglade först till nuvarande Nigeria. Där köpte han elfenben, tyger och omkring 260 förslavade afrikaner. I skeppets trånga, smutsiga lastutrymme blev fångarna snabbt sjuka. Redan innan fartyget hann lämna kusten hade över 30 av fångarna dött i dysenteri. De överlevande skeppades vidare över Atlanten för att säljas till engelska plantageägare på ön Barbados i Västindien. Bara 150 levde vid ankomsten.”

”I nuvarande Ghana kom Svenska Afrikakompaniet överens med kungariket Fetu om att få bygga ett svenskt handelsfort. Sten och annat byggnadsmaterial transporterades på svenska skepp för bygget av Carolusborg som blev det näst största fortet på den afrikanska kusten. Affärerna gick bra och snart upprättade svenskarna fler handelsstationer längs den afrikanska kusten.” (läs mer HÄR)

”Kung Gustav III ville tjäna pengar. Han köpte ön Saint-Barthélemy från Frankrike 1784. Där anlades en liten huvudstad kallad Gustavia. Två år senare bildade kungen och ett antal svenska affärsmän ett aktiebolag för slavhandel.

Befolkningen på Saint-Barthélemy ökade snabbt. 1812 fanns där över 5 000 invånare, hälften av dem slavar. I Gustavia handlades med slavar. Samma stränga regler gällde som på andra slavöar i Västindien. Slavar fick inte vistas utomhus sena kvällar och nätter. De fick inte samlas i större grupper. De fick aldrig bära vapen – bara en liten fickkniv. Slavar som bröt mot lagarna kunde piskas, brännmärkas, tvingas bära halsjärn – eller avrättas. Tortyr förekom för att pressa fram upplysningar och erkännanden.

1845 beslöt svenska riksdagen att avskaffa slaveriet på Saint-Barthélemy, men inte förrän tre år senare var alla slavar fria. Nu var kolonin inte vinstgivande längre. 1878 såldes den tillbaka till Frankrike.” (läs mer HÄR)

”Sverige var ett av de sista länderna i Europa som avskaffade slaveriet, 14 år efter Storbritannien och de andra kolonialmakterna.” (Läs mer HÄR)

”Från 1500 till 1866 togs slavar från i huvudsak Västafrika, mellan 12,5 miljoner och 15 miljoner människor uppskattas ha fallit offer för handeln och flera miljoner ha dött tillföljd av slavhandeln. Det var framförallt de europeiska stormakterna som bedrev storskalig handel med slavar. Databasen om slavhandeln från Emory University visar att Portugal med Brasilien, Storbritannien, Frankrike, Spanien, USA, och Danmark med de baltiska länderna utgjorde den största delen av handeln.

Med all den mänskliga misär i slavhandelns spår följde även rasistisk propaganda och rasstereotyper för att rättfärdiga den omänskliga handeln. Föreställningar som än idag har fotfäste, sprids och motiverar afrofobiska hatbrott och rasistiska nidbilder i populärkultur. BRÅ:s hatbrottsstatistik visar att 980 afrofobiska hatbrott anmäldes år 2013. Det var en ökning med 26 procent, jämfört med 2009. Afrofobiska hatbrott utmärkte sig gentemot hatbrott mot andra minoriteter i att andelen våldsbrott var särskilt hög.” (Läs mer HÄR)

Ingrid Mårtensson
Ledamot styrelsen Fi Jämtland

rödklöveräng

Annonser

En tanke på “Internationella dagen till minne av offren för slaveri och den transatlantiska slavhandeln.

  1. Pingback: Verksamhetsberättelse 2016/2017 | Feministiskt Initiativ Jämtland

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s