Studiecirkel

Rättspolitik

Det är ett tag sen senast men nu är det äntligen dags för träff 18 i den virtuella studiecirkeln. Under den här träffen tittar vi på kapitel L. Rättspolitik i partiprogrammet,  som du hittar HÄR. Kom ihåg att gärna läsa själv eftersom jag gör mitt egna urval här, om du hittar annat som du tycker är intressant i kapitlet får du gärna ta upp det till diskussion! Om du vill börja från början i studiecirkeln kan du titta under fliken ”Studiecirkel” under headern här ovan, så hittar du alla träffarna där, plus ett antal boktips.

”Ett fungerande och icke-diskriminerande rättsväsende är grunden för ett demokratiskt välfärdssamhälle. Så ser verkligheten inte ut idag. Brott bedöms olika beroende på vem som begår dem och vem den brottsdrabbade är. Till exempel påverkas domstolarnas bevisvärdering och bedömning av vittnens trovärdighet av faktorer som kön, sexuell läggning, föreställningar om ras/etnicitet, funktionalitet, klass, religion eller trosuppfattning, könsuttryck, könsidentitet, ålder eller medborgarskap. De som generellt har mer makt i samhället har lättare att bli trodda, medan diskriminerade grupper misstänkliggörs eller tas på mindre allvar.”

Det går ofta att läsa i media om män som får ett lägre straff eftersom de ”lever under ordnade förhållanden, (som till exempel HÄR, HÄR, HÄR och HÄR), och i Katarina Wennstams bok ”En riktig våldtäktsman” (recension HÄR) beskriver hon hur de åtalade som mest liknar nämndemännen ofta får inget eller lägre straff.

Har du erfarenhet av det här?

”Vi behöver skifta fokus från bestraffning till att vidta åtgärder som leder till att brottet inte händer igen. Istället för att förespråka generell straffskärpning vill vi jobba förebyggande genom utjämning av sociala villkor och förändring av destruktiva normer.”

”Även om vi ser problem med dagens system ser vi också en nödvändighet av att rättssystemet blir bättre på att säkerställa den brottsdrabbades säkerhet. Detta innebär att det fortsatt behövs åtgärder som möjliggör att den som begått brottet och den som har utsatts för brottet kan hållas åtskilda. Feministiskt initiativ ser också att det finns områden där en skärpning av straffsatsen är nödvändig. Ett sådant brott är t.ex. grov kvinnofridskränkning. Kvinnors säkerhet är idag lågt värderad i jämförelse med andra grova brott. Feministiskt initiativ anser att straffet för grov kvinnofridskränkning inte motsvarar allvarligheten i brottet.”

Att skärpa straff har visat sig ha liten eller ingen inverkan på antalet brott som begås. Viktigare är att förebygga brott och säkerställa att brottsoffer får det stöd och skydd de behöver för att inte utsättas igen. För att alla i samhället ska kunna ha samma skydd bör ändå straffen för kvinnofridsbrott höjas.

Hur tänker du att brott kan förebyggas och på vilket sätt brottsoffer kan få relevant hjälp på kort och lång sikt?

”Feministiskt initiativ anser att dagens samhälle tenderar att prata om ”trygghet” som något som kan uppnås genom ökat antal poliser, kameraövervakning och ordningsvakter. Feministiskt initiativ menar att trygghet skapas genom att motverka sociala orättvisor snarare än genom ökad kontroll och övervakning. Trygghet är dessutom ett problematiskt begrepp eftersom den upplevda otryggheten sällan står i proportion till den faktiska säkerhetsrisken. I själva verket har de faror som hotar oss i vår vardag blivit ovanligare och de drabbar oss allt mer sällan.”

Statistiskt har brottsligheten sjunkit under de senaste åren, ändå verkar vi vara räddare än någonsin. Till del beror det på att hatisk retorik fått mer och mer plats i politik och i media.

Har du egna exempel på hur otryggheten påverkas av politik och media?

”Även media bidrar till att skapa en bild av att det offentliga rummet är en otrygg plats genom ett belysa överfallsvåldtäkter utomhus snarare än de risker som kvinnor utsätts för i det egna hemmet. Feministiskt initiativ vill bryta den här spiralen av ökade säkerhetsåtgärder och tekniska lösningar för att istället fokusera på politik som löser faktiska problem.”

Ett exempel på det här är när polisen i Östersund gick ut och varnade kvinnor i Östersund för att vistas ute ensamma kvälls- och nattetid. Media hakade gärna på och skrev artikel efter artikel om de överfall som skett. Men ingen media skrev om att uppmaningen innebar att fler kvinnor stannade hemma där risken att utsättas för brott är mycket större. Läs vårt inlägg i debatten HÄR, HÄR, HÄR och HÄR.

”Det är oacceptabelt att brottsdrabbade blir ifrågasatta och misstänkliggjorda på grund av kön, sexuell läggning, föreställningar om ras/etnicitet, funktionalitet, klass, religion eller trosuppfattning, könsuttryck, könsidentitet, ålder eller medborgarskap. Stödet till brottsdrabbade bör stärkas genom att mer medel tilldelas frivilligorganisationer så som kvinnojourer. Allmänna medel bör även tilldelas organisationer som arbetar specifikt mot hatbrott.”

Hur ser det ut i Jämtland? Känner du till någon som blivit ifrågasatt när hen anmält brott? Vet du hur kvinnojourerna finansieras?

”Feministiskt initiativ anser att grundutbildningar som utbildar personer till att arbeta inom rättsväsendet måste genomsyras av ett normkritiskt, maktkritiskt, antirasistiskt och genusmedvetet tänkande. Domstolsväsendet, åklagarmyndigheten och polismyndigheten måste aktivt arbeta med dessa perspektiv för att bygga in det i sitt dagliga arbete.”

I Östersund har vi kontaktat polisen och erbjudit oss att hjälpa dem med just de här perspektiven, men ännu har de inte antagit erbjudandet. Läs mer HÄR, HÄR, HÄR, HÄR, HÄR och HÄR.

Vad ser du som det viktigaste att lära ut till de ovan nämnda rättsinstanserna? Har du idéer om hur det skulle kunna göras?

För att uppnå det här ska Fi till exempel verka för att alla verksamma inom rättsväsendet ska genomgå en obligatorisk utbildning med könsmakts-, antirasistiskt och hbtq-perspektiv samt att kurser inom dessa områden blir obligatoriska på alla juristutbildningar, och även för att polisutbildningen omfattar ett könsmakts-, antirasistiskt, och normkritiskt perspektiv som tillsammans ska säkra en kompetenshöjning. Utbildning måste även innehålla kunskap om bemötandet av brottsdrabbade.  Utöver det ska Fi bland annat verka för att det inrättas en från polisväsendet helt fristående organisation för utredning av brott där poliser är misstänkta gärningsmän. Fi ska dessutom verka för att barns rättigheter tas bättre till vara i rättsprocesser och att verksamma inom rättsväsendet utbildas i frågor om barns rättigheter samt att även transpersoner och personer som inte passar in i normen om vad som anses vara manligt eller kvinnligt ska inkluderas i definitionen av vad som utgör ett hatbrott.

Interneträtt

”FRA-lagen innebär att Försvarets radioanstalt (FRA), som lyder direkt under regeringen, ges möjlighet att massövervaka all trafik i kabel. All trafik, som telefonsamtal, sms, e-post och chattinlägg registreras och genomsöks i proaktivt syfte, för eventuell misstanke om grov kriminalitet, terrorism och kontaktmönster. FRA-lagen och det kommande teledatalagringsdirektivet kränker vår personliga integritet och är allvarliga hot mot en demokratisk utveckling.”

FRA-lagen leder till ett samhälle där någon annan kan läsa och avlyssna alla dina samtal. Vi har lagar mot att läsa andras brev, samma borde gälla för de samtal vi har via nätet.

”Det är hög tid att diskussionen kring integritet på internet, tar mänskliga fri- och rättigheter på allvar. Integritet handlar inte bara om rätt till kommunikation, det handlar också om rätten att slippa utsättas för sexism, rasism, homofobi och brott som stalkning, pedofili och barnporr. Först då har vi ett liv både fritt från våld och hot och även friheten att kunna uttrycka oss och kommunicera utan obefogade repressalier. Samma lagar och regler som i samhället i övrigt, ska gälla även på internet.”

Internet är fyllt av hat och hot, främst mot kvinnor och de som kämpar för de mänskliga rättigheterna. Som våra lagar ser ut i dag är det svårt, näst intill omöjligt att spåra upp och stoppa de som hatar och hotar. Det behöver ändras så alla kan vara trygga, även i cyberrymden.

Har du råkat ut för hat och hot på nätet, eller känner du till någon som gjort det? Anmäldes det? Vad hände med anmälan?

För att ändra det här ska Fi bland annat verka för att FRA-lagen rivs upp och skrivs om och för att all icke-kommersiellt inhämtande, nyttjande, förädlande och spridande av kultur ska vara lagligt. Upphovsmän som vill hävda sin lagstadgade upphovsrätt och rätt till ekonomisk ersättning, bör ta ett större ansvar för att bilda gemensamma lättanvända lösningar till ersättningssystem. Fi ska dessutom verka för att lagar kring integritet på internet behandlar såväl individers rätt till skyddad korrespondens som rätt till skydd från övergrepp på internet. 

Diskutera med någon i din närhet, med kommentarer här på bloggen eller i vår grupp på facebook, HÄR! Vår IRL studiecirkel går inte den här hösten, men här kan du gå den virtuella när du själv vill.

Ingrid Mårtensson
Studiecirkelledare

IMGP6487brev

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s